flipp, flopp...flupp?
Ja, det är orden som dyker upp i mitt huvud nu när jag suttit och lyssnat igenom Madonnas nya album Hard Candy. När jag såg låtlistan framför mig blev det en suckande pust och himlande med ögonen. Ser att två av dom första spåren har fått namnen "Candyshop" och "Give it to me". Hmm, om jag inte minns fel har vi alla överösts med dom fraserna från 50 Cent och TTF (timbaland, timberlake,furtado). Min reaktion blir därför WTF? En fågel viskade i mitt öra att Timbaland står för mkt av det producerade materialet på Hard Candy, och att han re-releasar spårnamn klingar inte bra. Förvisso, soundet är olika, men det ger ingen bra första approach.
Hursomhelst, jag fastnade för två spår. "Miles Away" och "Devil wouldn't recognize you". Den första har ett skönt sound och texten funkar. Reaktion: Snygg Pharell-Timbaland-Madonna kombo! Hos devil låten fastnade jag för texten, men soundet påminner väldigt mkt om ett spår från Timbalands egna platta. Dock kommer dessa låtar spelas varma i min iPod ett tag framöver. När allt kommer till kritan, så är jag ju en sucker för Timbaland. Han är och förblir en mega-producent. Dock känns det som ett föga kreativt drag från Madonnas sida att göra exakt samma sak som Furtado och Timberlake. Men, Timbaland betyder automatiskt ett par hittar, och Madonna kan nog skriva på ett rätt dollarfyllt kontrakt. Men vi går emot raskt mot en musikindustri där pengar tar över den egna kreativiteten. Då känns det synd, att Madonna som är en ikon för detta, gör såhär.
Mitt sammanlagda betyg blir därför: Flupp
Hursomhelst, jag fastnade för två spår. "Miles Away" och "Devil wouldn't recognize you". Den första har ett skönt sound och texten funkar. Reaktion: Snygg Pharell-Timbaland-Madonna kombo! Hos devil låten fastnade jag för texten, men soundet påminner väldigt mkt om ett spår från Timbalands egna platta. Dock kommer dessa låtar spelas varma i min iPod ett tag framöver. När allt kommer till kritan, så är jag ju en sucker för Timbaland. Han är och förblir en mega-producent. Dock känns det som ett föga kreativt drag från Madonnas sida att göra exakt samma sak som Furtado och Timberlake. Men, Timbaland betyder automatiskt ett par hittar, och Madonna kan nog skriva på ett rätt dollarfyllt kontrakt. Men vi går emot raskt mot en musikindustri där pengar tar över den egna kreativiteten. Då känns det synd, att Madonna som är en ikon för detta, gör såhär.
Mitt sammanlagda betyg blir därför: Flupp
ännu ett inlägg..
Otroligt inspirerande titel på dagens inlägg. Tack, jag arbetade länge med den;)
Uppdatering av läget på manhattan. Första halvan av veckan fylldes av strålande väder. Nästintill sommar, upp emot 79 grader F. Känner mig väldigt amerikaniserad när jag nu vant mig vid fahrenheit systemet. Trodde inte det var möjligt..
Annars har helgen vart rätt lugn. I fredags hade Ebba och Louise en intim liten inflyttningsfest. Så mysig lägenhet. Är så otroligt glad för deras skull! Men ack så avundsjuk jag är haha. Får se till hänga där lite och få min beskärda del på det sättet:)
Försökte förgäves börja skriva på min marketing plan. Dock tog jag och Pauliina oss samman igår kväll och fick en del gjort. Så jag är igång. Men såklart har jag det tyngsta kvar. Att skriva executive summary och marketing strategies. Hmm. Inlämning på onsdag. Så jag har några timmar kvar. Jag lär väl känna av paniken imorrn och på den vägen få igång mitt lata arsle.
Annars är sommarens kurser registrerade. När min student advisor knapprade in mina önskemål på datorn blev jag förvånad över hur snabb hon var. I vanliga fall brukar jag hinna med att slumra till. Så jag berömde henne! Men såklart när jag senare loggar in på mitt college account och dubbelcheckar hennes jobb så har hon skrivit upp mig på fel sorts degree. Har ju bytt från bachelor till associate, vilket betyder från 4-årig till 2-årig utbildning. Gjorde detta för att jag inte är säker på om jag vill göra klart min bachelor på denna skola. Vill upptäcka fler städer än NY.
Så nöt-stämpel på henne!
Uppkommande vecka ser jag fram emot. På torsdag gästas david letterman av Robyn, och på fredag spelar hon live här i NY. Åh självklart har jag sett till o få biljetter. Det blir Ebba, Louise och jag! Ska bli sjukt kul. Hon är the shit! Det är så hennes tid nu. Hon känns framtiden, hon känns rätt, och hon känns så...UNDERBAR!
Kommer fortfarande ihåg förra sommarn. Hade trädgårdsmästarjobb och hade tråkigt, samtidigt som lugna favoriter hade önsketimman. Å kvällen innan hade jag hört With every heartbeat låten på MTV, och då var den relativt ny. Så jag ringde in, och vad händer...jo jag kommer fram! :D Så jag sa högt o glatt att jag ville att dom skulle spela den låten. Dock fick jag ett rätt torrt svar att de inte hade den låten. Jag var helt säker då att den skulle bli en världshit...och vad händer?...så jag säger kort o gott...GO ROBYN!!!
And yes...it hurts with every heartbeat....sometimes
Hoppas alla er hemma i Sverige mår bra!
Stor kram!
Uppdatering av läget på manhattan. Första halvan av veckan fylldes av strålande väder. Nästintill sommar, upp emot 79 grader F. Känner mig väldigt amerikaniserad när jag nu vant mig vid fahrenheit systemet. Trodde inte det var möjligt..
Annars har helgen vart rätt lugn. I fredags hade Ebba och Louise en intim liten inflyttningsfest. Så mysig lägenhet. Är så otroligt glad för deras skull! Men ack så avundsjuk jag är haha. Får se till hänga där lite och få min beskärda del på det sättet:)
Försökte förgäves börja skriva på min marketing plan. Dock tog jag och Pauliina oss samman igår kväll och fick en del gjort. Så jag är igång. Men såklart har jag det tyngsta kvar. Att skriva executive summary och marketing strategies. Hmm. Inlämning på onsdag. Så jag har några timmar kvar. Jag lär väl känna av paniken imorrn och på den vägen få igång mitt lata arsle.
Annars är sommarens kurser registrerade. När min student advisor knapprade in mina önskemål på datorn blev jag förvånad över hur snabb hon var. I vanliga fall brukar jag hinna med att slumra till. Så jag berömde henne! Men såklart när jag senare loggar in på mitt college account och dubbelcheckar hennes jobb så har hon skrivit upp mig på fel sorts degree. Har ju bytt från bachelor till associate, vilket betyder från 4-årig till 2-årig utbildning. Gjorde detta för att jag inte är säker på om jag vill göra klart min bachelor på denna skola. Vill upptäcka fler städer än NY.
Så nöt-stämpel på henne!
Uppkommande vecka ser jag fram emot. På torsdag gästas david letterman av Robyn, och på fredag spelar hon live här i NY. Åh självklart har jag sett till o få biljetter. Det blir Ebba, Louise och jag! Ska bli sjukt kul. Hon är the shit! Det är så hennes tid nu. Hon känns framtiden, hon känns rätt, och hon känns så...UNDERBAR!
Kommer fortfarande ihåg förra sommarn. Hade trädgårdsmästarjobb och hade tråkigt, samtidigt som lugna favoriter hade önsketimman. Å kvällen innan hade jag hört With every heartbeat låten på MTV, och då var den relativt ny. Så jag ringde in, och vad händer...jo jag kommer fram! :D Så jag sa högt o glatt att jag ville att dom skulle spela den låten. Dock fick jag ett rätt torrt svar att de inte hade den låten. Jag var helt säker då att den skulle bli en världshit...och vad händer?...så jag säger kort o gott...GO ROBYN!!!
And yes...it hurts with every heartbeat....sometimes
Hoppas alla er hemma i Sverige mår bra!
Stor kram!
Slide, Shades, and Sandals
Lite nya inköp har jag gjort. 20 års presenter till mig själv. Ett par schyssta sandaler från Paul Smith och ett par solglasögon från Dior Homme (mina första äkta haha). Dom sitter så skönt. Vilken skillnad det är trots allt.
Idag sade jag adjö till min älskade mamma. Det har vart väldigt trevligt med henne på besök. Vi kan prata om allt, så skönt. Vi är nog väldigt lika, after all.
Nu sitter jag framför datan. Funderar på om jag ska ta en springtur i parken. Är lite halvförkyld men jag är så sugen på och få lite endorfiner i kroppen. Dessutom, mellan 5 och 7 på kvällen springer många hetingar (utan t-shirt), icke helt fel.
Lyssnade på gamla Missy E låtar häromdagen. Jag hade glömt hur bra låten "Slide" är, my god! So I say to all of you: Sliide Sliide, dip dip, shake shake...move it all around!
är ålder en illussion?
Gårdagen var superb. Strålande väder, solsken, värme.
På morgonen hoppade jag i kostymnisse-outfiten och satte fart mot Berkeley Career Fair. En kort introduktion, sen gällde det att mingla runt bland företagen som var där. Jag var rätt nervös. Det var på något sätt väldigt amerikanskt. Det gällde verkligen att sälja sig själv så mkt som möjligt med ett brett leende på läpparna. Han som höll introduktionen påpekade att vi skulle prata med ALLA, inte bara dom företag vi var intresserade av. Dock måste jag medge att det har jag svårt för. Är väldigt dålig på att vara "låtsas intresserad". Minglade runt i en halvtimme, gav min CV till 5-6 personer. Pauliina och jag fick nog lite kalla kårar efter ett tag, så vi lämnade lokalen. Vi såg det mer som erfarenhet än att faktiskt försöka få ett jobb. Fallet är ju så att vi har ett par år kvar till graduation, och detta event var mer för personer som gjort klart sin utbildning. Hursomhelst, vi gick till Europa Café och diskuterade den påklistrade amerikanska approachen vi starkt motsäger oss. Haha, svensken och finnen som klagar. Har vi sett det förut?
Senare på eftermiddagen mötte jag upp Ebba och Louise i Central Park för en picknick. Helt underbart. Solade, disktuterade mål i livet, resor, new york, sverige, familj, etc. Väldigt trevligt.
På kvällen blev det lite pre-födelsedagsmiddag. Japp, jag fyller 20 år på söndag. Jag lämnar officiellt tonåren bakom mig. Ebba, Louise, Pauliina, Renate och jag hamnade på en supermysig liten krog nere i Little Italy. Gott vin och supersmaskiga canelloni. Kändes nästan som och vara i syd-Europa. Men det är det jag älskar med NY. Vart du än vill komma i världen, finns det här.
Runt tio tiden pyste jag iväg. Hade lovat och ta en drink med en kille (Alan). Hade inte träffat honom förut. Vi hade bestämt träff utanför Hotel Chelsea. Därefter gick vi ner under hotellet. Skumt, har aldrig vart där. Men där var det tydligen en klubb. Fri vodka bar mellan 10 och 11. Inte helt fel. Stämningen var inte riktigt på topp. Vet inte om det var för att han och jag inte kände varandra. Anywho, han introducerade mig till hans kompis (också svensk).
Men nu börjar det skumma. Alan frågar mig vad jag gör i stan. Jag säger att jag bor här och pluggar marketing. Hans direkta svar blir: oh, well, that's not really what I'm interested in!"
Alan är 30 år fyllda. Hans svar påminde dock om en fjortonårings. Haha, jag garvade. Tänkte How rude can a person be? Vi dansar hursomhelst. Eller jag dansar, hans rytm var so-so, Han är dock väldigt frånvarande och tittar åt andra håll hela tiden. En rätt kass gentleman om du frågar mig. Efter ett tag frågar han vilken typ av killar jag gillar. Jag svarar att jag inte har en speciell typ, utan mer att jag gillar äldre killar. Jag ställer såklart frågan tillbaks. Here's the thing. Alan är lite längre än vad jag är, dock inte mkt. Men hans svar: "I don't really like shorter guys!" Again, how rude can a person be? Dock skrattar jag inombords. Situationen är så skum. Killen är så skum.
Jag går till baren och beställer en ny drink. This was "I NEEED another drink situation". Försöker hitta nån söt kille och prata med. Men jag är så blyg när jag är helt själv. Går ut och röker en sväng. Alan vill inte följa med ut. Han säger istället: "oh, you go out and smoke and maybe you'll become a little more open-minded".
Nu är jag arg. Nu är det inte komiskt längre. Efter ett tag märker jag att människorna på stället är rätt så mkt bitchy gay queens. Alan var en bra representant också. Jag går in igen, dansar lite, faktiskt väldigt bra musik. Alan står och pratar med sina vänner. Bestämmer mig för att gå. Funderar på om jag ska säga hejdå eller inte. Stället är packat. Har tappat all energi, så jag pyser hemåt.
Väl hemma, får jag sms:" where r u?" Jag svarar att jag åkte hem, och att jag inte tyckte han verkade vara intresserad". Han svarar: "of course I was". Full och trött, jag orkar inte svara. Hursomhelst hade han en väldigt skumt sätt att visa det på.
Det är lustigt vilka sorts människor man kan stöta på i denna stad. Jag har en slags hatkärlek till det.
Anywho, idag är det lördag. Moder min landar runt lunch och ska vara här i ett par dagar och hälsa på mig. Ska bli väldigt kul!
Tills nästa gång!
Puss
På morgonen hoppade jag i kostymnisse-outfiten och satte fart mot Berkeley Career Fair. En kort introduktion, sen gällde det att mingla runt bland företagen som var där. Jag var rätt nervös. Det var på något sätt väldigt amerikanskt. Det gällde verkligen att sälja sig själv så mkt som möjligt med ett brett leende på läpparna. Han som höll introduktionen påpekade att vi skulle prata med ALLA, inte bara dom företag vi var intresserade av. Dock måste jag medge att det har jag svårt för. Är väldigt dålig på att vara "låtsas intresserad". Minglade runt i en halvtimme, gav min CV till 5-6 personer. Pauliina och jag fick nog lite kalla kårar efter ett tag, så vi lämnade lokalen. Vi såg det mer som erfarenhet än att faktiskt försöka få ett jobb. Fallet är ju så att vi har ett par år kvar till graduation, och detta event var mer för personer som gjort klart sin utbildning. Hursomhelst, vi gick till Europa Café och diskuterade den påklistrade amerikanska approachen vi starkt motsäger oss. Haha, svensken och finnen som klagar. Har vi sett det förut?
Senare på eftermiddagen mötte jag upp Ebba och Louise i Central Park för en picknick. Helt underbart. Solade, disktuterade mål i livet, resor, new york, sverige, familj, etc. Väldigt trevligt.
På kvällen blev det lite pre-födelsedagsmiddag. Japp, jag fyller 20 år på söndag. Jag lämnar officiellt tonåren bakom mig. Ebba, Louise, Pauliina, Renate och jag hamnade på en supermysig liten krog nere i Little Italy. Gott vin och supersmaskiga canelloni. Kändes nästan som och vara i syd-Europa. Men det är det jag älskar med NY. Vart du än vill komma i världen, finns det här.
Runt tio tiden pyste jag iväg. Hade lovat och ta en drink med en kille (Alan). Hade inte träffat honom förut. Vi hade bestämt träff utanför Hotel Chelsea. Därefter gick vi ner under hotellet. Skumt, har aldrig vart där. Men där var det tydligen en klubb. Fri vodka bar mellan 10 och 11. Inte helt fel. Stämningen var inte riktigt på topp. Vet inte om det var för att han och jag inte kände varandra. Anywho, han introducerade mig till hans kompis (också svensk).
Men nu börjar det skumma. Alan frågar mig vad jag gör i stan. Jag säger att jag bor här och pluggar marketing. Hans direkta svar blir: oh, well, that's not really what I'm interested in!"
Alan är 30 år fyllda. Hans svar påminde dock om en fjortonårings. Haha, jag garvade. Tänkte How rude can a person be? Vi dansar hursomhelst. Eller jag dansar, hans rytm var so-so, Han är dock väldigt frånvarande och tittar åt andra håll hela tiden. En rätt kass gentleman om du frågar mig. Efter ett tag frågar han vilken typ av killar jag gillar. Jag svarar att jag inte har en speciell typ, utan mer att jag gillar äldre killar. Jag ställer såklart frågan tillbaks. Here's the thing. Alan är lite längre än vad jag är, dock inte mkt. Men hans svar: "I don't really like shorter guys!" Again, how rude can a person be? Dock skrattar jag inombords. Situationen är så skum. Killen är så skum.
Jag går till baren och beställer en ny drink. This was "I NEEED another drink situation". Försöker hitta nån söt kille och prata med. Men jag är så blyg när jag är helt själv. Går ut och röker en sväng. Alan vill inte följa med ut. Han säger istället: "oh, you go out and smoke and maybe you'll become a little more open-minded".
Nu är jag arg. Nu är det inte komiskt längre. Efter ett tag märker jag att människorna på stället är rätt så mkt bitchy gay queens. Alan var en bra representant också. Jag går in igen, dansar lite, faktiskt väldigt bra musik. Alan står och pratar med sina vänner. Bestämmer mig för att gå. Funderar på om jag ska säga hejdå eller inte. Stället är packat. Har tappat all energi, så jag pyser hemåt.
Väl hemma, får jag sms:" where r u?" Jag svarar att jag åkte hem, och att jag inte tyckte han verkade vara intresserad". Han svarar: "of course I was". Full och trött, jag orkar inte svara. Hursomhelst hade han en väldigt skumt sätt att visa det på.
Det är lustigt vilka sorts människor man kan stöta på i denna stad. Jag har en slags hatkärlek till det.
Anywho, idag är det lördag. Moder min landar runt lunch och ska vara här i ett par dagar och hälsa på mig. Ska bli väldigt kul!
Tills nästa gång!
Puss
new look, new career?
Senaste veckorna har jag arbetat med en ny look. Jag har numera väldigt kort hår. Snaggat. Lät min vanliga hårfärg växa ut en bit. Dock ville min colorist (roomie) gör mig till en golden-copper redhead. Faktiskt, så gillar jag det. Nu gäller det bara att öva in den där tvättäkta irländska dialekten. Därefter är jag fulländad Irish red boy.
Tur var detta med håret. För på fredag nämligen är det dags för career fair. Ett slags event där olika företag samlas för att rekrytera college studenter, och på "tips for dressing"-listan stog short and neat haircut. Jag undrar vad kostymnissarna hade sagt om jag hade kommit i min svart semi-punk-rocker-emo frisyr. Hah, dom hade nog tittat på mig och sagt: you know, East Village is more downtown....
Anywho, jag hoppas att detta corporate mingle event kan leda till en praktikplats/deltids jobb i sommar. Nu har jag bara pluggat sedan september förra året. Jag behöver göra nåt kreativt av mina business studier!
So wish me luck. Nu ska jag stryka skjortan, putsa skorna, och läsa på vilka företag som kommer vara där.
So long!
Tur var detta med håret. För på fredag nämligen är det dags för career fair. Ett slags event där olika företag samlas för att rekrytera college studenter, och på "tips for dressing"-listan stog short and neat haircut. Jag undrar vad kostymnissarna hade sagt om jag hade kommit i min svart semi-punk-rocker-emo frisyr. Hah, dom hade nog tittat på mig och sagt: you know, East Village is more downtown....
Anywho, jag hoppas att detta corporate mingle event kan leda till en praktikplats/deltids jobb i sommar. Nu har jag bara pluggat sedan september förra året. Jag behöver göra nåt kreativt av mina business studier!
So wish me luck. Nu ska jag stryka skjortan, putsa skorna, och läsa på vilka företag som kommer vara där.
So long!
Tragikomik
Bloggen har verkligen vilat senaste tiden. Uppdateringen har varit föga aktiv. *Slår mig själv på baken*
Veckan har varit sisådär fruktansvärd. Tog slut med Daniel i måndags. Setts sen nyår. Senaste dagarna har därmed påverkats av get-over-him-faktorer. Dock är detta svårt, då jag fortfarande vill vara vänner och inte han. Han hälsade till och med en delete på facebook. Jösses, i soptunnan med allt.
Sorg. Ännu mer sorg.
I helgen försökte jag koppla bort negativa tankar. I fredags var jag och ett par kompisar och förfestade hemma hos Giddy i Brooklyn, och senare på kvällen bar det av till Pacha (klubb) med svensk DJ på besök. Kände stoltheten i bröstet.
Det var en helt okej kväll. Förfesten var såå lyckad, klubben lite so-so. Kom hem runt fyra, och det var med yra. Nödrimmen förhöjer den tragikomiska stämningen över dagens inlägg. Det bästa kommer dock i kommande textstycken.
Lördagen spenderades till mesta dels i sängen, trots strålande vårväder utanför fönstret. Lyckades pallra mig iväg och köpa mat åtminstone, hela två kvarter bort. Starkt jobbat. Köpte med mig en päronjuice. Den smakade snusk.
Vid två tiden kom the Cable guy, japp, jag har från och med nu kabel TV i mitt rum. Fjortonhundraåttiotvå kanaler. Det blir tufft to keep up in school numera. Jag menar, Tyra Banks, Dr. Phil, Oprah....
På min önskelista stod ju självklart en het installationskille, med borrmaskin och snygga käkben. Dock var han sjukt tjurig och not so attractive. Han suckade varje gång jag hade en fråga, service minded country...I don't think so. Det blev en slags tävlan om vem som hade en sämst dag. En bakfull nybliven singel eller en som tvingas jobba på en lördag? Gränsen är hårfin mina damer och herrar. Hårfin.
När han begett sig iväg, så det blev mkt zappa med den nya kontrollen. I mitt undermedvetna sjöngs "he's got whole world, in his hands, he's got the whole world." Fade out....
På kvällen blev det filmkväll. North Country närmare bestämt. Jag hade förberett med en liter Häagen Dazs Dulce de leche. Himmelriket nästan nått, jag vet. Filmen gick på Lifetime channel, en kanal riktad främst mot deprimerande kvinnor över trettio, då det var reklamavbrott var femte minut för Cymbalta (anti-depp piller).
Jag blev överöst med "depression hurts, cymbalta can help". Ville verkligen bara gråta i min glassburk, samtidigt som jag inte kunde sluta garva åt den tragikomiska situation jag befann mig i. Till råga på allt, så försiggår hett sex i fönstret i byggnaden mitt emot. Slogs mellan tanken att leta rätt på en kikare eller inte. Vad skulle ni gjort?
Sammanfattningvis, en hemsk vecka, men fylld av bloggvärda situationer. Alltid något.
Tjing!
Veckan har varit sisådär fruktansvärd. Tog slut med Daniel i måndags. Setts sen nyår. Senaste dagarna har därmed påverkats av get-over-him-faktorer. Dock är detta svårt, då jag fortfarande vill vara vänner och inte han. Han hälsade till och med en delete på facebook. Jösses, i soptunnan med allt.
Sorg. Ännu mer sorg.
I helgen försökte jag koppla bort negativa tankar. I fredags var jag och ett par kompisar och förfestade hemma hos Giddy i Brooklyn, och senare på kvällen bar det av till Pacha (klubb) med svensk DJ på besök. Kände stoltheten i bröstet.
Det var en helt okej kväll. Förfesten var såå lyckad, klubben lite so-so. Kom hem runt fyra, och det var med yra. Nödrimmen förhöjer den tragikomiska stämningen över dagens inlägg. Det bästa kommer dock i kommande textstycken.
Lördagen spenderades till mesta dels i sängen, trots strålande vårväder utanför fönstret. Lyckades pallra mig iväg och köpa mat åtminstone, hela två kvarter bort. Starkt jobbat. Köpte med mig en päronjuice. Den smakade snusk.
Vid två tiden kom the Cable guy, japp, jag har från och med nu kabel TV i mitt rum. Fjortonhundraåttiotvå kanaler. Det blir tufft to keep up in school numera. Jag menar, Tyra Banks, Dr. Phil, Oprah....
På min önskelista stod ju självklart en het installationskille, med borrmaskin och snygga käkben. Dock var han sjukt tjurig och not so attractive. Han suckade varje gång jag hade en fråga, service minded country...I don't think so. Det blev en slags tävlan om vem som hade en sämst dag. En bakfull nybliven singel eller en som tvingas jobba på en lördag? Gränsen är hårfin mina damer och herrar. Hårfin.
När han begett sig iväg, så det blev mkt zappa med den nya kontrollen. I mitt undermedvetna sjöngs "he's got whole world, in his hands, he's got the whole world." Fade out....
På kvällen blev det filmkväll. North Country närmare bestämt. Jag hade förberett med en liter Häagen Dazs Dulce de leche. Himmelriket nästan nått, jag vet. Filmen gick på Lifetime channel, en kanal riktad främst mot deprimerande kvinnor över trettio, då det var reklamavbrott var femte minut för Cymbalta (anti-depp piller).
Jag blev överöst med "depression hurts, cymbalta can help". Ville verkligen bara gråta i min glassburk, samtidigt som jag inte kunde sluta garva åt den tragikomiska situation jag befann mig i. Till råga på allt, så försiggår hett sex i fönstret i byggnaden mitt emot. Slogs mellan tanken att leta rätt på en kikare eller inte. Vad skulle ni gjort?
Sammanfattningvis, en hemsk vecka, men fylld av bloggvärda situationer. Alltid något.
Tjing!
- flipp, flopp...flupp?
- ännu ett inlägg..
- Slide, Shades, and Sandals
- är ålder en illussion?
- new look, new career?
- Tragikomik
