Ett dilemma
Igår kväll då jag gymmat klart satte jag fart mot ångbastun. När jag suttit därinne ett tag kommer det in en man. Det är endast vi två. Det är uppenbart att han kollar lite extra åt mitt håll. Jag blir smickrad och tänker: I'm getting cruised in the steamroom. A gay cliché? Oh yes. BIG time. Lite småsnack blir det och såklart klaga på vädret. Varför är alltid vädret ett topic som jag tar upp? Jag ska alltid vara så kärring.
Efteråt promenerar vi ett par blocks och sen säger vi adjö. Det kändes som en I'll see you again-situation, och förmodligen väldigt troligt då det är ett relativt litet gym jag går till. Efteråt springer jag in på Indiska haket och möts av en kille som jobbar där. Han brister ut med:
-Oh my god, I saw you on the 1-train this morning.
- Really? The world is small (säger ja lite trött och vill bara ha mitt käk)
Han var lite halvflörtig, men inte för mkt.
Anyhow, dilemmat är varför män kommer fram och flörtpratar när man absolut ser som värst ut och på så otippad plats och tid: at the gym Friday night at 10. Jag är röd i hela ansiktet och har på mig gås jackan (ja det är det enda som hjälper i den här kylan) och gamla sweatpants. Jämförelsevis när man går ut på krogen och snofsar till sig lite är det färre som pratar med en. Jag blir galen. Det verkar som att den ärligaste och minst ansträngda looken är den som går hem bäst. Jag kanske skulle stuckit direkt till någon bar igår och börjat ragga hejvilt. Jag menar, när en redfaced gås i sweatpants finns på plats kan väl ingen säga nej? Right?
Over and out...
Efteråt promenerar vi ett par blocks och sen säger vi adjö. Det kändes som en I'll see you again-situation, och förmodligen väldigt troligt då det är ett relativt litet gym jag går till. Efteråt springer jag in på Indiska haket och möts av en kille som jobbar där. Han brister ut med:
-Oh my god, I saw you on the 1-train this morning.
- Really? The world is small (säger ja lite trött och vill bara ha mitt käk)
Han var lite halvflörtig, men inte för mkt.
Anyhow, dilemmat är varför män kommer fram och flörtpratar när man absolut ser som värst ut och på så otippad plats och tid: at the gym Friday night at 10. Jag är röd i hela ansiktet och har på mig gås jackan (ja det är det enda som hjälper i den här kylan) och gamla sweatpants. Jämförelsevis när man går ut på krogen och snofsar till sig lite är det färre som pratar med en. Jag blir galen. Det verkar som att den ärligaste och minst ansträngda looken är den som går hem bäst. Jag kanske skulle stuckit direkt till någon bar igår och börjat ragga hejvilt. Jag menar, när en redfaced gås i sweatpants finns på plats kan väl ingen säga nej? Right?
Over and out...
Kommentarer
Trackback
