sthlm visit almost over
Sitter här på terassen i föräldrarnas hem. Det är konstigt att säga det men faktiskt så känns Danderyd/Stockholm inte som hemma längre. Dessa två semesterveckor har varit både på gott och ont, men mest på gott:) Hunnit träffa många gamla vänner samt lärt känna lite nytt folk, vilket alltid är trevligt. Det är verkligen kul och givande att catcha upp med varandra. Folk har varit över hela världen, och på något sätt känns det som vi utvecklas och mognar. Som Paula sa när jag kom tillbaka: "Du har inte förändrats, du har bara blivit mer Gustav." Dessa ord gav mig verkligen en tankeställare. Att utveckling faktiskt handlar om att växa in sig själv och bli en starkare person, det vill säga göra själ för sitt namn och kunna säga till sin spegelbild: "I'm am who I am, and damn I'm getting more fabulous!"
Förra helgen blev det ett litet besök till Köpenhamn. Mötte upp Edwin för en shopping/party weekend. Var som sagt på jakt efter ett danskt märke, Annhagen, som känns väldigt spännande just nu. Skulle vilja säga att det är assymmetriskt scandinavian avant garde för den vågade individen. Gränsen mellan kvinnligt och manligt är hårfint, vilket känns modernt och lite framtiden. Tyvärr var det rätt utplockat gällande sortimentet i butikerna, dock hittade jag en tröja i XL. Jag var sjukt sugen på och köpa den trots att storleken var waaay to big for teeny tiny Gustav, men Edwin hejdade mig och och indirekt hintade att jag faktiskt såg ut som jag fastnat i ett två-manna tält. Så, med sorg och vemod begav vi oss mot Nörrebro, som tydligen ska vara "the it" place i Köpenhamn. Slog oss ner, tog oss en burgare och en öl och satt insvepta i varsin röd filt. Det kändes väldigt Köpenhamn bara.
Kvällen förgylldes av utgång. Lite barhopp, frozen mojitos, och galet musikval på vissa ställen: plötsligt spelades Dr. Jones med Aqua. Måste ärligt säga att dom har lite skum musiksmak i Danmark. Vi hade askul, och kände nostalgiådran pumpa lite extra, men stackars danskar som hör detta säkert återkomligen. Under nattens timmar blev det lite shake and dance på Code. Tror det höll på att brista för mig när Charlotte Perrellis Hero kom. Har ju aldrig fått dansa till den. Perrelli hypen nådde sig inte till NY. Därefter skulle vi försöka hitta klubben Foxy, vilket gick mindre bra. Satte oss till slut i en taxi. Chauffören var utlänning och hittade inte för fem öre i Köpenhamns innerstad. Då tycker jag man borde antingen byta jobb och eller vidareutbilda sig. Efter att ha jiddrat omkring i bilen med honom var vi tillbaka på samma plats, nästan ialla fall. Han sa att vi fick gå av här och att vi skulle betala. Jag vägrade, för denna usla service, hell no. Han sa nåt i still med: Get out. Jag pyser ut, slänger dörren bakom mig, och går. Kort därefter känner jag att jag får världens knuff/spark, kommer inte ihåg, och jag faller framstupa ner i gaten Skrapsår i ansiktet, asfaltsvarta handleder, kände hur det värkte i tänderna. Tur att dom inte blev utslagna. Skriker efter taxichauffören (som springer tillbaka in i bilen). Han kör iväg. Sjukt läskigt. Bli nedslagen av en sketen taxichaffis. Han kan åka tillbaka till bergen och rida kamel. Jävla dräggel.
Söndagen, Edwin åker till jobbet, jag mår halvt dåligt och fortfarande lite skakis. Sätter mig på en turistbåt och åker runt i kanalerna. Därefter beger jag mig ut till flygplatsen och lägger mig och sover i en av loungerna och inväntar kvällsflyget hem till Stockholm. Kort och koncist, en händelserik men faktiskt en trevlig helg.
Denna vecka har jag bara tagit det lugnt, varit hundvakt åt syrrans nya shar-pei (stavas det så?). Ska ut och äta ikväll med hela familjen och sen imorrn ta en sista partyrunda med vännerna. Har sjuk längtan efter att komma tillbaka till NY. Planet går 10.40 på söndag morgon. Ska nog börja packa lite smått idag.
Tills nästa gång, when I'm back in the Big Apple.
Kyss Gustav
Förra helgen blev det ett litet besök till Köpenhamn. Mötte upp Edwin för en shopping/party weekend. Var som sagt på jakt efter ett danskt märke, Annhagen, som känns väldigt spännande just nu. Skulle vilja säga att det är assymmetriskt scandinavian avant garde för den vågade individen. Gränsen mellan kvinnligt och manligt är hårfint, vilket känns modernt och lite framtiden. Tyvärr var det rätt utplockat gällande sortimentet i butikerna, dock hittade jag en tröja i XL. Jag var sjukt sugen på och köpa den trots att storleken var waaay to big for teeny tiny Gustav, men Edwin hejdade mig och och indirekt hintade att jag faktiskt såg ut som jag fastnat i ett två-manna tält. Så, med sorg och vemod begav vi oss mot Nörrebro, som tydligen ska vara "the it" place i Köpenhamn. Slog oss ner, tog oss en burgare och en öl och satt insvepta i varsin röd filt. Det kändes väldigt Köpenhamn bara.
Kvällen förgylldes av utgång. Lite barhopp, frozen mojitos, och galet musikval på vissa ställen: plötsligt spelades Dr. Jones med Aqua. Måste ärligt säga att dom har lite skum musiksmak i Danmark. Vi hade askul, och kände nostalgiådran pumpa lite extra, men stackars danskar som hör detta säkert återkomligen. Under nattens timmar blev det lite shake and dance på Code. Tror det höll på att brista för mig när Charlotte Perrellis Hero kom. Har ju aldrig fått dansa till den. Perrelli hypen nådde sig inte till NY. Därefter skulle vi försöka hitta klubben Foxy, vilket gick mindre bra. Satte oss till slut i en taxi. Chauffören var utlänning och hittade inte för fem öre i Köpenhamns innerstad. Då tycker jag man borde antingen byta jobb och eller vidareutbilda sig. Efter att ha jiddrat omkring i bilen med honom var vi tillbaka på samma plats, nästan ialla fall. Han sa att vi fick gå av här och att vi skulle betala. Jag vägrade, för denna usla service, hell no. Han sa nåt i still med: Get out. Jag pyser ut, slänger dörren bakom mig, och går. Kort därefter känner jag att jag får världens knuff/spark, kommer inte ihåg, och jag faller framstupa ner i gaten Skrapsår i ansiktet, asfaltsvarta handleder, kände hur det värkte i tänderna. Tur att dom inte blev utslagna. Skriker efter taxichauffören (som springer tillbaka in i bilen). Han kör iväg. Sjukt läskigt. Bli nedslagen av en sketen taxichaffis. Han kan åka tillbaka till bergen och rida kamel. Jävla dräggel.
Söndagen, Edwin åker till jobbet, jag mår halvt dåligt och fortfarande lite skakis. Sätter mig på en turistbåt och åker runt i kanalerna. Därefter beger jag mig ut till flygplatsen och lägger mig och sover i en av loungerna och inväntar kvällsflyget hem till Stockholm. Kort och koncist, en händelserik men faktiskt en trevlig helg.
Denna vecka har jag bara tagit det lugnt, varit hundvakt åt syrrans nya shar-pei (stavas det så?). Ska ut och äta ikväll med hela familjen och sen imorrn ta en sista partyrunda med vännerna. Har sjuk längtan efter att komma tillbaka till NY. Planet går 10.40 på söndag morgon. Ska nog börja packa lite smått idag.
Tills nästa gång, when I'm back in the Big Apple.
Kyss Gustav
Kommentarer
Trackback
